SÖDERMANLAND. I Petterssons hembygd finns ett kulturlandskap. Åkrar, ängar, beteshagar, skogar, trädgårdar, parker och städer. Skapat av generationer av svenskar som i årtusenden strävat för att nästa generation ska få det lite bättre än föregående generation.
”Sverige är vårt, det är de levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss.
Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk.
Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här.
Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan – på frihetens grund” Wilhelm Moberg, Svensk strävan, 1941
I denna sörmländska hembygd finns en liten damm, skapat av människor men numera övertagen av växter, djur och fåglar. Ditt gick min färd i morse, lite före klockan fyra, den oäkta hustrun sov gott och i kväll kommer hon att hundra varför jag är så trött, struntsamma man ska inte sova i maj.
I dammen bor det doppingar, de små svarthakedoppingarna är fyra till antalet, två par i varsin ände av dammen och ibland uppstår tvister om var gränsen går och då blir det en språngmarsch och av den som anser att den andre passerat gränsen utan lov, det blir lite tjafs och sedan backaralltid inkräktaren. Där finns också ett par av smådopping – vår allra minsta sjöfågel – den är betydligt skyggare och svår att komma inpå livet trots att de borde känna mig…
Glöm inte känslan i maj
